2 månader går så snabbt
slog mig precis vad det var för datum idag. två månader sedan gick morfar bort. det känns väldigt overkligt. jag har fått höra av vänner att jag verkar "ta det hela så bra", men det är lätt att hålla en fasad uppe på dagen. men jag har haft svårt för att sova, drömmer väldigt jobbigt. och det kan man ju inte styra över. jag grämer mig över en speciell sak, att jag och karl gick ut ur rummet precis innan han tog sitt sista andetag. jag är så arg över mig själv att jag inte såg tecknena, jag borde veta bättre. men man kan inte göra något ogjort och han ville förmodligen ha det så, att ingen skulle se det sista. men jag har drömt jättejobbigt om just det ögonblicket.
här blir vi privata ja.. men det är ju bara mina vänner som läser detta och då spelar det ingen roll :)
men ja, idag går mina tankar lite extra mycket till dig fina bästaste morfar<3
här blir vi privata ja.. men det är ju bara mina vänner som läser detta och då spelar det ingen roll :)
men ja, idag går mina tankar lite extra mycket till dig fina bästaste morfar<3
Kommentarer
Postat av: Isabell
tycker absolut inte att du ska klandra dig själv för detta babe. ingen annan hade sett eller upptäckt det heller. och tänk så här istället - han kände att efter att säga hejdå till er att han fick inre fred och ro. hans själ var redo att gå vidare, det kunde ingen förutom han själv hindra <3
Trackback
